Let us know how it is going
2.‎1 LÄS ARTIKELN

Hur droger påverkar sinnet

Alla droger är i grunden gifter. Ett gift är något som gör att människor eller djur blir sjuka eller dör om det kommer in i deras kroppar. Men en del gifter är mycket starkare än andra och mer skadliga för en persons hälsa.

Vilken effekt en drog har beror på hur mycket en person tar av den. En liten mängd fungerar som ett uppiggande medel (ökar aktiviteten hos en del eller delar av kroppen). En större mängd är ett lugnande medel (minskar aktiviteten hos en del eller delar av kroppen). Men om han tar en ännu större mängd, blir drogen ett gift och kan döda honom.

Till exempel innehåller kaffe koffein, vilket är en drog. Två eller tre koppar kaffe skulle stimulera en person. Tio koppar skulle förmodligen få honom att somna, men hundra koppar skulle sannolikt döda honom. Den är inte särskilt skadlig, eftersom det behövs så mycket av den för att ha en inverkan. Så den är känd som ett uppiggande medel.

Arsenik är en mycket skadligare drog än koffein och är känt som ett gift. Men en mycket liten mängd arsenik är ett uppiggande medel. En större dos får någon att somna och några tiondels gram av det räcker för att döda någon.

Alla droger har en negativ effekt på kroppen. Den effekten kan vara liten eller stor. Men det finns också många droger som orsakar andra problem eftersom de har en dålig effekt på sinnet.

SINNET

För att förstå hur droger påverkar sinnet måste man veta något om vad sinnet är och hur det fungerar.

Sinnet är inte hjärnan. Hjärnan är helt enkelt den del av kroppen inuti huvudet som använder nerver för att skicka ut instruktioner till olika delar av kroppen.

Sinnet är vad man använder för att tänka, minnas och fatta beslut. Det innehåller inspelningar av allt som har hänt en från den allra första början av ens liv och fram till nu. Med inspelning menar vi en exakt kopia av någonting.

Ens sinne gör inspelningar av alla ens tankar, slutsatser, beslut, observationer och förnimmelser (saker man blir medveten om genom sinnena). Till exempel kanske du kan komma ihåg en gång någonting hände när du var barn. Ditt sinne innehåller minnet av den händelsen, vilket är en inspelning av de saker du såg, hörde och kände, slutsatser du kom fram till och varje beslut du fattade när det hände.

Dessa inspelningar kallas mentala intrycksbilder. Mentala intrycksbilder är färgbilder med ljud och lukt och alla övriga perceptioner, plus personens slutsatser eller åsikter. Dessa bilder har höjd, bredd och djup.

Till exempel kommer en person ihåg att han åt frukost den morgonen. De flesta människor, när de återkallar detta minne, skulle se en mental intrycksbild av bordet, maten och rummet. De skulle i sitt sinne se färgen på duken och föremålen och personerna i rummet. Om deras förmåga att återkalla är bra, skulle de också kunna känna lukten av maten och höra andra personers röster vid frukostbordet.

Om de hade bestämt sig för att ta en andra kopp kaffe, skulle de komma ihåg att de fattade beslutet att ta en andra kopp.

Alla dessa förnimmelser från det ögonblicket är en del av den mentala intrycksbilden.

Dessa mentala intrycksbilder existerar på en medveten nivå, vilket betyder att personen är medveten om dem när de inträffar och kan återkalla dem efteråt. Men mentala intrycksbilder existerar även av saker som hände när personen var delvis eller helt medvetslös. Dessa mentala intrycksbilder existerar under personens medvetande. Han vet inte att de existerar och är inte i stånd att återkalla dem när han så önskar.

Till exempel kan en person snubbla och slå huvudet mot en vägg. Även om han inte är allvarligt skadad och snart återhämtar sig, var där ett ögonblick av smärta och medvetslöshet när hans huvud slog i väggen. Den mentala intrycksbilden av det ögonblicket, med alla tillhörande förnimmelser, spelas in i sinnet även om det är under hans medvetande.

En av verkningarna av att ta droger är att de gör en person medvetslös. Den utsträckning i vilken han är medvetslös kan vara stor eller liten. Men en person under påverkan av en drog är inte fullt medveten om vad som händer omkring honom.

Låt oss till exempel säga att en person tog drogen LSD. Det är en kraftfull drog som får någon att uppleva det som om världen omkring honom är annorlunda. Den förändrar hur han uppfattar tid och rum. Han kan även ha vanföreställningar, vilket är saker som tycks verkliga för honom vid den tidpunkten men som faktiskt inte existerar. Medan personen är påverkad av den här drogen är han inte fullt medveten. Han är inte fullt medveten om sin faktiska omgivning. Men hans sinne skulle fortfarande spela in allting så som det hände och skulle innehålla mentala intrycksbilder av hela upplevelsen, med alla synintryck, dofter, känslor, ljud osv., som inträffade.

Låt oss säga att han tog LSD under en rockkonsert utomhus en varm sommardag. Han upplevde flera verkningar från att ta drogen. Hans hjärtslag ökade och hans emotioner förändrades hela tiden. Han kände också ett illamående från lukten av cigarettrök i närheten. Vid någon tidpunkt under dagen blev han av med sina vänner, greps av panik och kände ångest. Han drabbades också av vanföreställningar, ”hörde” färger och ”såg” ljud. Hans sinne skulle innehålla mentala intrycksbilder av hela dagens upplevelser, inklusive vanföreställningarna som orsakades av LSD:n.

De mentala bilderna från den dagens upplevelser kan sedan påverka honom i framtiden, precis som de gjorde när han tog drogen. Om en dag hans omgivning innehöll likheter med den gången han tog LSD:n, skulle de mentala intrycksbilderna kunna bli aktiva igen. Detta kallas restimulering, en aktivering av ett gammalt minne på grund av omständigheter i nuet som liknar omständigheter i det förflutna.

Han kanske är utomhus en varm dag och hör musik som spelas på hög volym. Kanske någon i närheten tänder en cigarett och blåser röken i hans riktning. Hans hjärta skulle plötsligt kunna börja slå snabbt och han skulle förmodligen känna sig illamående. Han kanske känner sig ängslig utan någon synbar orsak. Han skulle också återigen kunna uppleva vanföreställningarna att ”höra” färger och ”se” ljud. Han har inte tagit något mer av drogen. Men de mentala bilderna har blivit restimulerade.

Vid detta tillfälle var det händelser i personens omgivning som orsakade restimuleringen. Men det finns ett annat sätt på vilket restimuleringen kan inträffa.

Drogrester (de mängder som finns kvar efter användning) stannar kvar i kroppen långt efter det att personen har tagit drogen. Dessa drogrester fastnar i kroppens fettvävnader. Senare kan de lossna och åter bli verksamma i blodomloppet, vilket får personen att återuppleva samma verkningar.

Låt oss återigen ta exemplet med personen som tog LSD. Senare – kanske flera år efteråt – kan resterna av den drogen, som fortfarande finns i hans kropp, orsaka en restimulering av vad som hände när han tog den. Han upplever samma sensationer: ett hjärta som slår snabbt, illamående och ångest. Han vet naturligtvis inte varför. Han kanske också förnimmer mentala bilder av de personer som han var tillsammans med och synintrycken, ljuden och lukterna från händelsen. Än en gång, han har inte tagit något mer av drogen. Men denna restimulering, som kan inträffa om och om igen, minskar hans medvetenhet och hans förmågor. Den kan till och med försämra hans attityder gentemot sig själv och andra.

TIDSSPÅRET

Den fortlöpande registreringen av mentala intrycksbilder under en persons liv kallas tidsspåret. Det består av ögonblick-för-ögonblick-händelser man upplever när man går genom livet. Men en person som har tagit droger har mentala intrycksbilder, inte bara på vad som hände i hans omgivning när han tog drogen, utan också på vad han upplevde som ett resultat av att ha tagit drogen. Hans tidsspår för perioden då han var under drogens inflytande är mycket förvirrat. Till exempel skulle mentala intrycksbilder av personens erfarenheter efter att ha tagit LSD inkludera inte bara vanföreställningarna utan även de händelser som faktiskt pågick omkring honom vid den tidpunkten.

DROGER OCH NÄRVARANDE TID

Individer under påverkan av droger har tomma perioder och vanföreställningar. På grund av dessa är missbrukaren inte i ”närvarande tid”.

Närvarande tid innebär nuet, eller de saker som händer just nu. En förnuftig och lycklig person har sin uppmärksamhet i närvarande tid och är medveten om sin omgivning.

Om en person lever ett olyckligt liv, kanske han upplever att närvarande tid är alltför smärtsam att möta. Så han tar droger för att undvika den. Han kan till exempel dricka alkohol för att ”glömma” sina bekymmer. Detta får honom ut ur närvarande tid och gör honom mindre medveten så att han inte är fullt medveten om vad som händer omkring honom.

Problemet är att missbrukaren efteråt inte helt och hållet återvänder till närvarande tid ens när drogen tycks ha slutat verka. Således befinner han sig framför ögonen på en, till synes i samma rum som en själv, men är faktiskt bara delvis där och delvis i några förflutna händelser. Hans förnimmelser av vad som händer nu är ihopblandat med de mentala intrycksbilderna från , när han var under påverkan av droger.

Om man säger något till honom, kommer han att försöka passa in det i det han förnimmer. Det är kanske inte samma sak som det du förnimmer. Följden blir att hans handlingar kan verka underliga eller irrationella.

Låt oss säga att man rengör ett golv och man får hjälp av en person som har använt droger. Droganvändaren kan vara säker på att han hjälper en reparera ett golv som behöver fixas. Men man rengör golvet, man reparerar det inte. Så när man ber honom räcka en moppen, tror han att man menar hammaren. Så han tar moppen, tror att det faktiskt är en hammare, och försöker ge den till en. Men en mopp skiljer sig från en hammare. Handtaget är längre och dess vikt och form är inte samma. Så han missbedömer ansträngningen som behövs för att ge den till en och slår omkull en hink med vatten som man använder för att rengöra golvet.

Eftersom en droganvändare inte är i närvarande tid, begår han ofta sådana misstag. De kan vara små misstag som får honom att verka klumpig, såsom att slå omkull vattenhinken. I värsta fall kan personen bli sinnessjuk. De händelser som är uppenbara för honom är fullständigt olika de händelser som är uppenbara för någon annan.

Men från hans synpunkt är det andra människor som är de som är dumma eller oförnuftiga. Eftersom de inte är överens i sina handlingar med vad han ser hända, är ”de” inte förnuftiga. Exempel: Flera personer flyttar möbler. För alla utom honom flyttar de bara möbler. Han uppfattar att han själv ”flyttar former in i ett moln”. Därför ”gör han misstag”. Eftersom de andra inte kan se in i hans sinne utan bara ser en annan person som de själva, kan de inte begripa varför han ständigt gör misstag.

Dessa fakta förklarar en missbrukares märkliga beteende. Vi har alla känt sådana människor. Det plötsliga yttrandet som inte är vettigt och inte har något att göra med vad som talas om; den tomma stirrande blicken när personen får en order eller blir tilltalad av någon – bakom dessa finns den annorlunda värld som han lever i.

En sådan person hotar överlevnaden inte bara för sig själv, utan för vilken grupp som helst; det spelar ingen roll om det är en familj, ett företag eller till och med ett land.

De skadliga verkningarna av droger fortsätter alltså långt efter det att personen har använt dem. Resultatet kan vara skadligt för många andra än bara användaren. Och det är inte bara illegala gatudroger som är problemet. Läkemedel som det är meningen ska hjälpa människor har liknande verkningar när de missbrukas.

SMÄRTSTILLANDE MEDEL

Läkare och andra ordinerar smärtstillande medel såsom aspirin, lugnande medel och sömnmedel i en förståelig önskan att lindra smärta.

Men det är ingen som vet exakt hur eller varför dessa fungerar eller vad de gör. Sådana medel kommer från tillfälliga upptäckter som ”detta minskar smärta”.

Dessa medel har ofta mycket allvarliga biverkningar.

Låt oss säga att en person fick medlet för att hans smärtor eller obehag skulle minska. När medlets verkan avtar eller börjar avta, blir smärtorna eller obehagen mycket värre. En av lösningarna en person har för detta är mer droger. Han känner att han måste ta mer för att bli av med smärtan och obehaget och andra oönskade sensationer. Men efterhand som han fortsätter att ta dem blir han mindre och mindre i stånd att må bra och behöver mer och mer av drogen.

Det är också vanligt att en person som tar droger först blir mycket stimulerad sexuellt. Men efter de första sexuella ”kickarna”, blir det svårare och svårare att uppnå stimulering av sexuella sensationer. Personen försöker mer och mer att uppnå dem men de är mindre och mindre tillfredsställande.

Människor tar droger för att förhindra oönskade sensationer. Men det finns också många önskvärda sensationer i livet. Droger förhindrar alla sensationer, således förhindrar de även önskvärda sensationer.

Det enda goda som kan sägas om droger är att de ger lättnad från kval (mycket stor fysisk eller psykisk smärta) under en kort tid. Om en person är mycket svårt skadad, möjliggör detta för läkare att utföra nödvändig behandling. Men en person som är medveten om vad som pågår omkring honom och är skicklig på det han gör, kommer förmodligen inte att skada sig själv. En person som tar droger är inte medveten om sin omgivning och förlorar mycket av sin skicklighet. Så droger gör det mer troligt att en person kommer att skada sig. Sedan hindrar de honom från att återfå den medvetenhet och skicklighet som skulle hålla honom trygg.

Alla har ett val i livet mellan att känna sig ”död” med droger och känna sig levande utan dem. Droger berövar livet sensationer och glädjeämnen, vilka är de enda anledningarna till att man lever.

ANMÄRKNING: För att kunna fortsätta måste du fullborda alla de tidigare stegen i den här kursen. Ditt sista ofullständiga steg är
ANMÄRKNING: Du hade flera felaktiga svar. För att kunna fortsätta borde du läsa om artikeln och sedan testa din förståelse igen.