Den grundläggande anledningen till att den antisociala personligheten beter sig som han gör, är att han har en dold skräck för andra.

För den antisociala personligheten är varenda människa en fiende som i hemlighet eller öppet måste krossas.

Den antisociala personligheten tänker hela tiden att han, för att hålla sig vid liv, måste ”fortsätta stoppa andra människor” eller ”inte låta dem lära sig saker och bli intelligenta så att de kan göra saker och ting”.

Om någon skulle lova att göra andra människor starkare eller intelligentare, skulle den antisociala personligheten känna stor personlig fara.

De tror att om de har så här mycket besvär med svaga och dumma människor omkring sig, så skulle de gå under om någon blev stark eller intelligent.

En sådan person litar inte på andra människor. Han är faktiskt mycket rädd för människor, men det är vanligtvis dolt.

När en sådan person blir sinnessjuk (fullkomligt galen), tror han att varenda person han möter i själva verket är en marsmänniska eller någon som arbetar för FBI.

Men de flesta antisociala personligheter uppvisar inga synliga tecken på sinnessjukdom. De förefaller riktigt förnuftiga. De kan övertyga en om att de inte är galna.

Den lista som ges tidigare består emellertid av saker som en sådan personlighet inte kan upptäcka hos sig själv. Detta är sant i så hög grad, att om du tyckte att något av det ovanstående passade in på dig så är du med all säkerhet inte en antisocial personlighet. Förmågan att titta på sig själv och göra bedömningen att man har gjort något fel, är något den antisociala personligheten inte har. Han måste ha RÄTT, för han tror att han svävar i ständig fara. Om man bevisade att en antisocial personlighet hade FEL, skulle man kanske till och med göra honom allvarligt sjuk.

Endast en sinnesfrisk person försöker rätta till sitt beteende.